Innehållet på sidan:

TLV-analys om fördelningen av det statliga tandvårdsstödet

Det är små skillnader mellan olika inkomstgrupper när det gäller hur mycket som betalas ut i tandvårdsstöd. Det visar en analys som TLV gjort.

– Personer med olika inkomster konsumerar ungefär lika mycket tandvård och får lika stor del av det statliga tandvårdsstödet. Det säger TLV:s chefsekonom Douglas Lundin.
 
TLV:s analys visar att låginkomsttagare besöker tandvården mer sällan än höginkomsttagare. Däremot konsumerar de mer tandvård per besök. Låginkomsttagare tycks också välja billigare åtgärder. Totalt sett leder detta till att tandvårdsstödet används lika mellan olika inkomstgrupper.
 
Det finns två undantag. De med allra lägst inkomst i de yngre åldersgrupperna och de över 80 år konsumerar mindre tandvård och får därför mindre stöd än höginkomsttagarna i samma åldersgrupp. 
 
– Detta finns det anledning att titta vidare på. Vi har ännu inte haft möjlighet att titta på hur stödet fördelas efter vårdbehov i relation till olika inkomstgrupper. Det är angeläget att göra i ett nästa steg, säger Douglas Lundin.

Referens- och vårdgivarpriser följs åt

TLV har även granskat hur tandvårdens priser förändrats sedan stödet infördes och funnit att tandvårdspriserna har ökat snabbare än den allmänna prisnivån på tjänster. Tandvårdspriserna har emellertid inte ökat snabbare än de statliga referenspriserna, som beräknas utifrån produktionskostnaderna i tandvården.
 
Analysen visar också att tandvårdspriserna ofta ligger nära referenspriserna. I tre av fyra fall betalar patienten ett pris som ligger maximalt tio procent över referenspriset.
 
Referenspriserna har en direkt påverkan på tandvårdspriserna, vilket bland annat framgår genom att vårdgivarna ändrar sina priser i samband med referensprisändringar, även i de fall förändringarna av referenspriserna inte berott på förändrade produktionskostnader.

– Referenspriserna har en styrande effekt. Det är därför viktigt att vi ser över modellen så att vi är säkra på att referenspriserna ligger på rätt nivå, säger TLV:s generaldirektör Sofia Wallström.


Fakta om tandvårdsstödet

  • Det nuvarande tandvårdsstödet infördes 2008 och innehåller ett allmänt tandvårdsbidrag och ett skydd mot höga kostnader. Från den 1 januari 2013 finns också ett särskilt tandvårdsbidrag.
  • Det allmänna tandvårdsbidraget ska uppmuntra vuxna att regelbundet besöka tandvården för undersökning och förebyggande vård. Bidraget är antingen 150 eller 300 kronor per år, beroende på ålder.
  • TLV ansvarar för högkostnadsskyddet och är statens bidrag till den enskildes tandvård. Stödet ska upprätthålla en god tandhälsa och ge tandvård till en rimlig kostnad, för de med stora behov.
  • Det särskilda tandvårdsbidraget är till för förebyggande vård för vissa patientgrupper med sjukdom och funktionshinder.
  • Referenspriserna ligger till grund för beräkningen av hur stor del av kostnaden staten betalar vid en tandvårdsbehandling.

Skyddet mot höga kostnader börjar gälla när man betalat för tandvård som enligt referenspriserna överstiger 3 000 kronor. Därefter betalar patienten 50 procent av kostnaderna för tandvård som har ett referenspris på mellan 3 000 och 15 000 kronor. När kostnaden enligt referenspriserna överstiger 15 000 kronor betalar patienten 15 procent.