Läkemedelsmarknaden

Under året 2025 omsatte läkemedelsmarknaden i Sverige 73 miljarder kronor, vilket motsvarade drygt 217 miljoner sålda förpackningar. 65 procent av det totala försäljningsvärdet utgjordes av receptbelagda läkemedel inom förmån.

• Vid årets slut, 2025, uppgick försäljningsvärdet för receptbelagda läkemedel inom förmånen till 47,5 miljarder kronor varav 8,7 miljarder kronor betalades av patienterna. Därmed utgjorde läkemedelskategorin 65,0 procent av den totala läkemedelsförsäljningen.
• Rekvisitionsläkemedel köps in av vården och betalas från regionernas hälso‑ och sjukvårdsbudget. Regionernas budget finansieras främst av regionens skatteintäkter (regionskatt, dvs. regionens del av den kommunala inkomstskatten) samt generella statsbidrag och utjämning. Rekvisitionsläkemedel används inom sjukvården, främst på sjukhus, men även inom andra vårdformer. Försäljningsvärdet för rekvisitionsläkemedel uppgick till 14,9 miljarder och är därmed den näst största kategorin och utgjorde 20,4 procent av det totala försäljningsvärdet.
• Receptbelagda läkemedel utom förmånen utgör en liten andel av marknaden, endast 7,4 procent, vilket motsvarar 5,4 miljarder kronor.
• Receptfria läkemedel som säljs finansieras av patienten. Receptfria läkemedel stod för 7,2 procent av marknaden och såldes för 5,2 miljarder kronor. Receptfria läkemedel som säljs utanför apotek ingår inte i denna redovisning.

Läkemedelsförsäljning i Sverige 2025

Läkemedelsförsäljningen uppvisar en tydlig dominans för receptbelagda läkemedel inom förmån, som står för den största delen av marknaden både i värde och volym. I det senaste årets redovisning uppgår denna kategori till cirka 47,5 miljarder kronor, motsvarande 65 procent av den totala försäljningen. Rekvisitionsläkemedel utgör den näst största posten med 14,9 miljarder kronor (20,4 procent), följt av receptbelagda läkemedel utom förmån på 5,4 miljarder kronor (7,4 procent) och receptfria läkemedel på 5,2 miljarder kronor (7,2 procent).

Sett över tid fortsätter det sammanlagda försäljningsvärdet att öka, från omkring 63 miljarder kronor år 2023 till cirka 69 miljarder kronor 2024 och 73 miljarder kronor 2025. Tillväxten drivs främst av ökningar inom rekvisitionsläkemedel och receptbelagda läkemedel inom förmån, medan försäljningen av receptfria läkemedel och receptbelagt utom förmån är mer stabil, som andel av de totala kostnaderna.

Även antalet sålda förpackningar visar att receptbelagda läkemedel inom förmån dominerar, med en volym på cirka 111,8 miljoner förpackningar, motsvarande 51,4 procent av den totala volymen. Receptfria läkemedel står för en betydande del av antalet expedierade förpackningar med 82,8 miljoner (38,1 procent), medan receptbelagda läkemedel utom förmån (8,3 miljoner förpackningar, 3,8 procent) och rekvisitionsläkemedel (14,6 miljoner, 6,7 procent) utgör mindre volymer.

Över tid ökar det totala antalet expedierade förpackningar från cirka 209 miljoner år 2023 till cirka 214 miljoner 2024 och ungefär 217 miljoner år 2025. Denna utveckling återspeglar en stabil och långsamt växande efterfrågan på läkemedel, där ökningen främst sker inom receptfria läkemedel och receptbelagt inom förmån.

Priset per förpackning varierar tydligt mellan olika läkemedelskategorier. Rekvisitionsläkemedel är i särklass dyrast med ett genomsnittligt pris på cirka 1 023 kronor per förpackning, vilket speglar att dessa ofta avser avancerade eller specialiserade behandlingar som administreras inom vården. Receptbelagda läkemedel utom förmån har ett betydligt lägre genomsnittspris på 656 kronor, följt av receptbelagda läkemedel inom förmån som i genomsnitt kostar 424 kronor per förpackning. Lägst pris återfinns bland receptfria läkemedel, där en genomsnittlig förpackning kostar 63 kronor. Sammantaget visar prisnivåerna hur kostnadsstrukturen skiljer sig mellan kategorierna, där särskilt rekvisitionsläkemedel driver upp den genomsnittliga kostnaden per behandling.

Svenska läkemedelspriser i ett internationellt sammanhang

TLV ska följa prisutvecklingen på läkemedelsområdet i ett internationellt perspektiv och tar årligen fram rapporten Internationell prisjämförelse. I rapporten analyserar myndigheten både läkemedel utan generisk konkurrens, som fortfarande omfattas av patentskydd, och läkemedel med generisk konkurrens, som då kan ingå i periodens vara-systemet. Rapporten bygger på pris- och volymuppgifter från Sverige och 19 andra europeiska länder.

År 2025 var listpriserna för läkemedel med generisk konkurrens knappt 54 procent under genomsnittet. Målet med periodens vara-systemet är inte lägsta möjliga pris, utan en stabil tillgång till läkemedel till bästa möjliga pris. Av en för året ny analys framgår att det i huvudsak är låga priser i utbytesgrupper där priset ligger långt under takpriserna som förklarar resultatet. Det tyder på att systemet över lag klarar av att skapa incitament för företagen att sätta konkurrenskraftiga priser. Under 2023 justerade TLV vissa takpriser för läkemedel med generisk konkurrens och har under 2025 sett över regelverket för takpriser som helhet för att öka flexibiliteten och minska risken för bristsituationer. Översynen fortsätter under 2026.

För läkemedel utan generisk konkurrens ligger de svenska listpriserna knappt 18 procent under genomsnittet. För detta segment av läkemedel är det dock mer utmanande att göra jämförelser med andra länder. Eftersom analysen bygger på listpriser tar den inte hänsyn till eventuella rabatter. Sådana rabatter regleras i sekretessbelagda avtal och finns även i Sverige, men TLV bedömer att de är mer vanligt förekommande i andra länder. TLV bedömer att det ändå är värdefullt att göra en jämförelse då listpriserna ger en viss uppfattning om hur prisnivån på läkemedel skiljer sig åt i olika länder. Det ger dock begränsad information om hur mycket man faktiskt betalar för läkemedel i de länder vi jämför oss med.

Den viktigaste förklaringen till de lägre relativa priserna är den fortsatt svaga svenska kronan. Det har skett en viss återhämtning under 2025, men effekten av den svaga kronan påverkar ändå i hög utsträckning jämförelserna. Valutakursens påverkan är särskilt stor för läkemedel utan generisk konkurrens, eftersom priserna i Sverige oftast är oförändrade under patentperioden.

Internationell utblick

Globalt uppgick den receptbelagda läkemedelsmarknaden under 2023 till cirka 1 288 miljarder euro räknat som tillverkarpriser. Nordamerika (USA och Kanada) dominerade fortsatt världsmarknaden och stod för 53,3 procent av den globala försäljningen. Europa utgjorde 22,7 procent, medan Afrika, Asien och Australien (exklusive Kina och Japan) tillsammans svarade för 8,0 procent av marknaden. Kina stod för 7,5 procent, Japan för 4,3 procent, och Latinamerika för 4,2 procent.(Källa: https://efpia.eu/media/2rxdkn43/the-pharmaceutical-industry-in-figures-2024.pdf Länk till annan webbplats.).