Kunskapsunderlag om datoriserat kliniskt beslutsstöd för strokeriskvärdering

Vi har undersökt vilka förutsättningar det finns för att ett datoriserat kliniskt beslutsstöd för strokeriskvärdering ska vara kostnadseffektivt. Beslutsstödet beräknar risken för propputlöst stroke hos patienter med förmaksflimmer, och ger stöd för eventuell preventiv behandling.

Kunskapsunderlaget om datoriserat kliniskt beslutsstöd utgår från
Stroke Prevention CDS som använder journaldata för att beräkna risk för stroke hos patienter med förmaksflimmer. Beslutsstödet uppmärksammar utifrån detta behandlande läkare om patienter där behandling bör sättas in enligt svenska riktlinjer.

Beslutsstödet används inte kliniskt idag och någon omfattande studie kring dess effekt har inte slutförts. Den hälsoekonomiska utvärderingen är därför utformad som en analys av olika hypotetiska utfall av ett införande.

Hälsovinster

TLV:s utvärdering tyder på att det räcker om ett mycket litet antal patienter hittas och sätts på behandling, under det första året av ett införande, för att beslutsstödet ska vara kostnadseffektivt eller leda till besparingar för samhället.

Hälsoekonomiska utvärderingar kan vara svåra att genomföra på nya produkter då tillräcklig kunskap om dess effekt inte hunnit samlas in. I TLV:s uppdrag ingår att undersöka om och när det är möjligt och lämpligt att genomföra hälsoekonomisk utvärdering. Att detta kunskapsunderlag delvis baseras på hypotetiska antaganden utan faktisk information om produktens effekt gör att utvärderingens resultat är osäkra.

TLV:s bedömning är att en åtgärd likt Stroke Prevention CDS som kan leda till ökad följsamhet till riktlinjerna för preventiv behandling av patienter med förmaksflimmer och ökad strokerisk, har stor potential att ge hälsovinster och vara kostnadseffektiv.

Angeläget behandlingsområde

I Sverige registrerades år 2013 cirka 25 000 vårdtillfällen för akut stroke. Hälften av dem som drabbas av stroke avlider eller får svåra funktionsnedsättningar med omfattande vårdbehov.

Personer som har förmaksflimmer i kombination med andra riskfaktorer har en förhöjd risk att drabbas av en propputlöst stroke. Enligt dagens riktlinjer bör dessa patienter behandlas med proppförebyggande läkemedel (antikoagulantia) som minskar risken för propp avsevärt. Det råder idag en underdiagnostisering och underbehandling av dessa personer.