Landstingens kostnader för subventionerade läkemedel stiger igen. Ökningen under årets tre första kvartal kan jämföras med helåret 2005, då kostnaden för läkemedelsförmånen sjönk med 0,2 procent. Ökningstakten är dock låg jämfört med 1990-talet och fram till början av 2002, då kostnaderna ökade med runt tio procent per år.
- Idag får vi bättre valuta för de pengar som satsas på subventionerade läkemedel. Det beror bland annat på att det generiska utbytet pressat priserna, säger Ann-Christin Tauberman, generaldirektör på LFN.
De nya reglerna för så kallat generiskt utbyte av läkemedel innebär att apotekspersonalen byter ut ett läkemedel mot den billigaste likvärdiga kopian som finns i lager när en kund lämnar in ett recept. Patienten får därmed samma behandlingseffekt till en lägre kostnad.
Läkemedel mot reumatism och astma samt insuliner tillhör de mest kostsamma grupperna av läkemedel inom läkemedelsförmånen. Den enskilt största posten är de teststickor som diabetiker använder för att mäta blodsocker, något som kostade landstingen totalt 361 miljoner kronor under årets första nio månader. Kostnaderna minskade för antidepressiva läkemedel, läkemedel mot magsår, halsbränna och sura uppstötningar samt läkemedel mot höga blodfetter.
Det är stora skillnader i kostnadsutveckling mellan olika landsting. Kostnaderna ökade mest i Jönköpings län med 4,7 procent. Kostnaderna minskade samtidigt i fyra landsting. Störst minskning hade landstinget i Västerbotten med 4,2 procent. Skillnader mellan olika län beror bland annat på att landstingen arbetar olika mycket med att föra över kostnader från läkemedelsförmånen till slutenvården.
Landsting, kostnad i miljoner kronor mellan januari-september 2006, samt förändring i procent:
Publicerad 06 november 2008