Procoralan mot kärlkramp beviljas inte subvention

TLV beslutar att Procoralan för behandling av kärlkramp inte ska ingå i högkostnadsskyddet. Läkemedelsföretaget bakom Procoralan har inte kunnat visa att läkemedlet är kostnadseffektivt. Beslutet gäller från den 23 december 2008.

I Sverige lider omkring 190 000 personer av kärlkramp. Ett mindre antal patienter blir inte hjälpta av, eller kan inte, behandlas med tillgängliga läkemedel och kranskärlsingrepp. Dessa patienter har så kallad refraktär kärlkramp. Det är viktigt att det finns effektiva läkemedel och behandlingsalternativ för den gruppen.

Enligt TLV:s bedömning har företaget bakom Procoralan inte kunnat visa att läkemedlet är kostnadseffektivt för behandling av refraktär kärlkramp. Underlaget visar inte i tillräcklig grad att Procoralan skulle förbättra livskvaliteten för dessa patienter. Med bakgrund av detta beviljas Procoralan inte subvention för behandling av refraktär kärlkramp.

- Bra läkemedel ska ingå i högkostnadsskyddet, men det måste vara tydligt att de ger en effekt som står i relation till kostnaden. Företaget har inte kunnat visa det, säger Ann-Christin Tauberman, generaldirektör på TLV.

Varje år drabbas ungefär 11 000 personer mellan 45 och 70 års ålder i Sverige av kärlkramp. Kärlkramp beror oftast på att hjärtats kranskärl har blivit för trånga. Det gör att hjärtat inte får tillräckligt med syre vilket kan leda till följdsjukdomar så som hjärtinfarkt.

Det finns flera läkemedel för behandling av kärlkramp. Det finns också andra behandlingsmetoder där det vanligaste är kranskärlsingrepp. Kranskärlsingrepp syftar till att öka blodtillförseln till hjärtat.