TLV:s granskning av diabetesläkemedel ger sortimentsbredd

I dag presenterar Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, sin granskning av de diabetesläkemedel som ingår i högkostnadsskyddet. TLV behåller ett brett sortiment läkemedel i högkostnadsskyddet och konstaterar att dagens användning av diabetesläkemedel i stora drag är kostnadseffektiv.

En av slutsatserna i genomgången är att diabetespatienter måste byta läkemedel under sin sjukdomstid som en följd av sjukdomens utveckling. Många måste också prova mer än ett diabetesläkemedel för att slippa biverkningar.

- Det behövs ett brett sortiment av diabetesläkemedel inom högkostnadsskyddet. Men de som subventioneras måste ha ett pris som svarar mot nyttan. Därför utesluter vi substansen nateglinid som finns i läkemedlet Starlix. Det finns både bättre och billigare läkemedel av samma typ inom högkostnadsskyddet, säger Björn Södergård, projektledare för TLV:s genomgång av diabetesläkemedel.

TLV:s beslut frigör minst 12 miljoner kronor per år. Besluten ger också stöd åt gällande behandlings-rekommendationer.

TLV har också beslutat att utesluta läkemedlen Daonil och Avaglim eftersom det finns alternativ med samma innehåll till lägre pris. Flera läkemedel får begränsad subvention och ska användas först när patienten har provat metformin, sulfonureider eller insulin eller tillsammans med läkare konstaterat att dessa inte är lämpliga. Besluten om begränsad subvention kommer att frigöra ytterligare skattemedel.

- Vårt uppdrag är att få ut så mycket hälsa som möjligt för de pengar som går till subvention av läkemedel. Dyrare läkemedel ska bara användas när de verkligen behövs, säger Björn Södergård.

Genomgången har gjorts i samråd med Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Syftet är att ge en samlad bild av hur diabetesvården i Sverige bör utformas.

De fyra myndigheterna har utifrån sina olika uppgifter samverkat för att förse hälso- och sjukvården med ett sammanhållet kunskapsunderlag där TLV:s roll har varit att fatta beslut om subvention av diabetesläkemedel.

Hela listan över de läkemedel som ingår i granskningen finns tillänglig via länken "Diabetes" i högerkolumen. Där finns också besluten, rapporten i sin helhet, en sammanfattning och ett OH-material.

Korta fakta om diabetes

• 350 000 människor i Sverige har diabetes
• 50 000 människor i Sverige har typ 1- diabetes
• 300 000 människor i Sverige har typ 2- diabetes
• Diabetesläkemedlen sålde under 2008 för cirka 1,2 miljarder kronor
• Insulinerna sålde 2008 för 925 miljoner kronor
• Övriga diabetesläkemedel såldes 2008 för nästan 260 miljoner kronor. Den enskilt största försäljningen bland de övriga diabetesläkemedlen hade metformin
• Besluten i denna genomgång börjar gälla den 1 mars 2010

Läkemedel som får begränsad subvention

• Lantus och Levemir, subventioneras med begränsning vid typ 2-diabetes till patienter där annan insulinbehandling inte räcker till för att nå behandlingsmålet på grund av upprepade hypoglykemier.
• Lantus och Levemir ingår i läkemedelsförmånerna vid typ 1-diabetes.
• Glibenklamid Recip (glibenklamid) subventioneras inte vid nyinsättning
• Glucobay (akarbos), Avandia (rosiglitazon), Actos (pioglitazon), Januvia (sitagliptin), Galvus (vildagliptin), NovoNorm (repaglinid), Byetta (exenatid) samt kombinationsläkemedlen Avandamet, Competact, Janumet och Eucreas subventioneras endast för patienter som först har provat metformin, SU eller insulin, eller där dessa inte är lämpliga

Läkemedel som förlorar sin subvention

• Läkemedlet Starlix med substansen nateglinid förlorar sin subvention
• Läkemedlet Daonil (glibenklamid) som tillhör gruppen SU förlorar subventionen för alla förpackningar. Substansen finns dock kvar i generisk form
• Kombinationsläkemedlet Avaglim förlorar sin subvention. De ingående substanserna finns kvar men som enskilda läkemedel
• Vissa förpackningsstorlekar kommer inte att vara subventionerade

Korta fakta om högkostnadsskyddet

TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, granskar kontinuerligt alla läkemedel som är subventionerade av samhället och som därmed räknas in i högkostnadsskyddet. Uppgiften är att få ut så mycket hälsa som möjligt för de skattepengar som går till att subventionera läkemedel. Läkemedel som är subventionerade ingår i högkostnadsskyddet. Det innebär att 1 800 kronor är den högsta summa en patient behöver betala för dessa läkemedel under ett år.