Utbyte av läkemedel skapar prispress

Kommentar till inslag i SVT Rapport i går om utbytet av läkemedel på apotek.

Vi har full förståelse för att utbytet av läkemedel kan skapa problem för vissa patienter, och det finns personer som inte bör få sina läkemedel utbytta. Det är därför som det inom regelverket finns möjlighet för läkare och apotekspersonal att förhindra att medicinen byts ut. För de allra flesta fungerar dock utbytet bra och systemet leder till att miljardbelopp kan gå till andra angelägna ändamål inom hälso- och sjukvården.

De pengar som utbytet frigör kan gå till andra angelägna områden inom hälso- och sjukvården, exempelvis till att kapa vårdköerna eller till nya innovativa läkemedel. Dessutom leder utbytet till att patienterna inte får betala onödigt mycket för sina läkemedel.

I ett inslag i SVT rapport i går menade man att det blir högre priser - trots ständiga medicinbyten.

Detta stämmer inte.

Priserna sjönk med tio procent
Priserna för de sex substanserna, som granskades i inslaget, har varit tämligen konstanta över året, med undantag av metoprolol som har sjunkit i pris. I genomsnitt betalade vi 10 procent mindre i september än vi gjorde i januari för dessa sex substanser. Nedgången berodde helt och hållet på prissänkningen av substansen metoprolol.

Även om priserna hade varierat mer över året anser vi inte att man kan ta det som intäkt för att konkurrensen har försvagats. En viss prisvariation är naturlig eftersom de olika generikaföretagen sätter olika priser olika månader beroende på tillgång på produkter och strategiska överväganden. Man kan inte heller förvänta sig att priserna hela tiden sjunker.

Om man vill belysa hur bra det svenska systemet är på att skapa konkurrens på generika behöver man jämföra svenska generikapriser med priserna i andra länder. De undersökningar som vi har tagit del av visar att de svenska generikapriserna är låga i en internationell jämförelse.

SVT gjorde sin granskning av hur prispressen fungerat endast för årets nio första månader. Om vi däremot tittar för en längre tidsperiod ser man ännu tydligare att systemet skapar kraftig prispress och att priserna fallit på samtliga av de sex substanserna.

I diagrammet visas hur det genomsnittligt betalda priset per dygnsdos av den aktiva substansen har förändrats mellan januari 2008 och september 2012. Vi betalade alltså till exempel 20 procent mindre för en dygnsdos felodipin i september i år jämfört med januari 2008. För de andra fem substanserna är prisnedgången ännu större.

Konkurrensen verkar om något alltså ha förbättrats de senaste åren, och inte försvagats som SVT:s reportage antyder.

Patenten för dessa sex substanser löpte ut innan 2008. Det är alltså inte den initiala prisnedgången som nästan alltid sker på den svenska marknaden i samband med patentutgång som vi ser i diagrammet.