TLV utvecklar en modell för att riskbedöma tandvårdens patienter

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, presenterar idag ett förslag på en modell för riskbedömning av tandvårdens patienter. Riskbedömningen ska bidra till att identifiera vilka patienter som har störst behov och därmed behöver prioriteras och få behandling i tid. Detta ska leda till en mer effektiv fördelning av resurser inom tandvården. TLV beskriver också i rapporten vilka konsekvenser modellen kan innebära för berörda parter på tandvårdsmarknaden.

Riskbedömningsmodellen baseras på historiska tandvårdsdata

Genom att bedöma risker utifrån ett antal kriterier som påverkar utveckling av sjukdom, kombinerat med behandlarens kliniska bedömning, går det att förutse risker hos en patient att utveckla sjukdom. TLV:s analys visar att det finns ett starkt samband mellan de sjukdomar, åtgärder och tillstånd som ingår i det statliga tandvårdsstödet och patientens tandhälsa. Det innebär att det är möjligt att använda data om patientens historiska tandvårdskonsumtion för att förutse patientens framtida tandhälsa och risk för sjukdom. Eftersom Försäkringskassan har tillgång till detaljerade data om patientens tandvårdskonsumtion sedan systemet infördes 2008, är det möjligt att göra en riskbedömning av alla patienter på individnivå. Denna riskbedömning kan sedan följas över tid för att se om patienten behöver mer eller mindre tandvård. Detta möjliggör att tandvården kan prioriteras utifrån patientens behov. Det är viktigt att riskbedömningen är objektiv och transparent för att förebygga fusk och försvåra felaktiga riskbedömningar av någon patientgrupp.

Uppdraget som TLV fick i juni 2023 har stöttat Socialstyrelsens arbete med rapporten ”Förutsättningar för en nationell modell för riskbedömning inom tandvården”.

Riskbedömningsmodellen baseras på historiska tandvårdsdata inom ramen för det statliga tandvårdsstödet från 2013 och framåt. Modellen delar upp samtliga patienter i tre grupper: friska patienter (grön grupp), patienter med medelrisk för dålig tandhälsa (gul grupp) och patienter med hög risk för dålig tandhälsa (röd grupp).

Riskgruppering i olika åldersgrupper

TLV har analyserat hur riskgrupperna fördelar sig bland olika åldersgrupper. De flesta personer under 30 år tillhörde den friska (gröna) riskgruppen, medan bara hälften av 70-åringarna tillhörde denna grupp. Gruppen med medelrisk för dålig tandhälsa (gul) var den minst varierade med en andel på mellan 25 och 30 procent i alla åldersgrupper.

För personer 65 år och äldre är det tydligt att den vanligaste riskgruppen är den som indikerar hög risk för dålig tandhälsa (röd). I åldersgruppen 70–74 år tillhörde nästan hälften av alla personer den röda riskgruppen, medan endast 28 procent tillhörde de gröna riskgrupperna. Med ökad ålder ökar risken för försämrad tandhälsa. Det är därför viktigt med snabba och korrekta prioriteringar inom tandvården, vilket betyder att patienter med akuta eller stora behandlingsbehov får den hjälp de behöver i tid.

Friska patienter besöker tandläkare för ofta

Analysen visar också att det finns en skillnad mellan de rekommenderade besöksintervallerna för tandläkarbesök som anges i Socialstyrelsens riktlinjer för vuxentandvård och det faktiska utfallet. Friska patienter besöker tandläkare oftare än vad riktlinjerna rekommenderar, medan personer med högre risk för dålig tandhälsa gör det för sällan.

Syftet med riskbedömningar i tandvården är att med hjälp av kriterier kunna förutse risken för framtida sjukdomsutveckling och att säkerställa att tandvården prioriteras utifrån patientens behov. Modellen innebär att patienter med sämre munhälsa kallas oftare till tandläkaren för att förebygga och behandla sjukdomar. Detta förväntas i sin tur leda till en mer jämlik och förbättrad tandhälsa och att patienterna med störst behov prioriteras.

Den preliminära riskbedömningsmodellen som TLV har tagit fram kan utgöra en grund för att i nästa steg utveckla en mer omfattande modell på nationell nivå.

I rapporten beskriver TLV ett förslag på riskbedömningsmodellens uppbyggnad, metod för framtagandet, utveckling samt konsekvenser för berörda parter på tandvårdsmarknaden.