Flera magsyraläkemedel tappar subvention i granskning
LFN har granskat subventionerna för läkemedel som används vid sjukdomar orsakade av magsyra. Detta är en del av genomgången av hela läkemedelssortimentet, där vi på nytt prövar vilka läkemedel som ska vara subventionerade.
Nu har vi beslutat att kopior av Losec (omeprazol) samt Pantoloc får behålla sina subventioner. Däremot förlorar de snarlika läkemedlen Lanzo, Pariet, Losec och Losec Mups sina subventioner. Nexiums subvention begränsas. Dessa läkemedel tillhör den senaste generationens läkemedel på detta område, de så kallade protonpumpshämmarna, vilka idag helt dominerar behandlingen.
I vår granskning har vi funnit att prisskillnaden mellan Losec-kopiorna och de andra snarlika läkemedlen är mycket stor, trots att den medicinska effekten är likvärdig. Behandlingskostnaden kan vara alltifrån 20 till 200 procent högre om vi i stället för en Losec-kopia använder något av de andra snarlika läkemedlen.
- Flera av de här läkemedlen ger en mycket högre behandlingskostnad än Losec-kopiorna utan att de gör mer nytta för patienterna. Det är inte rimligt att alla läkemedel med snarlik effekt ska subventioneras om de varierar så kraftigt i pris, säger Ann-Christin Tauberman, generaldirektör på LFN.
Slopandet av subventionen för Lanzo och Pariet innebär att vi på årsbasis kan frigöra motsvarande 110 miljoner kronor. Vi får ut mer hälsa för de pengar vi satsar på läkemedel. Pengarna som frigörs kan användas till nya innovativa behandlingsmetoder eller till andra angelägna områden inom sjukvården som exempelvis cancervården.
Vidare har vi beslutat att samtliga de så kallade H2-blockerarna, som exempelvis Zantac, förlorar sin subvention. Dessa läkemedel är visserligen ett alternativ till protonpumpshämmarna vid lindriga besvär av halsbränna och sura uppstötningar. Vi anser dock att lindriga former av halsbränna och sura uppstötningar ger upphov till så små livskvalitets¬förluster att de inte ska subventioneras av samhället.
- Riksdagens prioriteringsriktlinjer för hälso- och sjukvården säger att de som har de största medicinska behoven ska ha mer av sjukvårdens resurser än andra patientgrupper. Vi har funnit att behandlingen av lindriga former av halsbränna och sura uppstötningar inte är prioriterad och därför beslutat att H2-blockerarna förlorar sin subvention, säger Ann-Christin Tauberman.
Av samma orsak kommer också de äldre läkemedlen från början av 1970-talet att förlora sin subvention. Det gäller Gaviscon och Novaluzid. Även Andapsin tappar subventionen. Ett undantagsfall är Cytotec som får behålla sin subvention, men den begränsas till en smal patientgrupp.
Besluten börjar gälla från den 1 maj 2006. Det innebär att patienterna får tre månader på sig att kontakta sin läkare och ändra sina recept. I de fall där patienten kommer att fortsätta använda ett läkemedel som förlorat sin subvention får han eller hon stå för kostnaden själv.
Magsyraläkemedlen sålde 2005 inom läkemedelsförmånen för närmare 900 miljoner kronor. Behandlingen domineras av protonpumpshämmarna som har en marknadsandel på 93 procent. Mest känd är Losec som introducerades i slutet av 1980-talet. Sedan dess har flera snarlika produkter lanserats på den svenska marknaden och Losec har tappat sitt patent. Ett stort antal företag säljer nu lågpriskopior av Losec under substansnamnet omeprazol.
Tidigare var en stor del av de magsyraläkemedel som skrevs ut till patienter avsedda till att behandla magsår. Så är det inte längre. En mycket stor del används i dag för sjukdomar som orsakas av att magsyra läcker upp i matstrupen och ger symtom som halsbränna, sura uppstötningar som ibland kan orsaka sår i matstrupen.
Det här är den andra gruppen i genomgången som presenteras. Den första gruppen presenterades i februari 2005 och då handlade det om migränläkemedel.
Kontakt:
Axel Edling, ordförande, telefon: 08 568 420 70
Sidinformation
- Publicerad
- 6 november 2008