TLV fördjupar: Betalar vi mer eller mindre för läkemedel i Sverige än andra länder?
Diskussionen om svenska läkemedelspriser har intensifierats, bland annat på grund av förändringar i omvärlden. Ett vanligt påstående är att Sverige betalar låga priser, ofta baserat på TLV:s rapport Internationell prisjämförelse. Men vad visar egentligen rapporten om den svenska prisnivån? Och varför är kunskapen fortfarande begränsad när det gäller hur priserna på nyare läkemedel står sig internationellt? Martin Löwing Jensen, analytiker på TLV, reder ut frågorna.
Martin Löwing Jensen, analytiker på TLV.
Vad säger TLV:s internationella prisjämförelse om svenska läkemedelspriser?
Den senaste rapporten visar att svenska listpriser på nya läkemedel ligger 18 procent under genomsnittet i jämförda länder. Samtidigt finns tecken på att andra länder i praktiken oftare betalar lägre priser genom sekretessbelagda rabatter som regleras via avtal. Sådana överenskommelser har blivit vanligare sedan TLV började med prisjämförelsen och påverkar därför resultaten mer idag än förr.
Även i Sverige finns rabatter, men i mindre omfattning. Här minskar läkemedelskostnaderna inom förmånen med cirka 8 procent genom de avtal som regionerna och företaget förhandlat fram, medan motsvarande nivå i andra länder uppskattas till 10–30 procent.
Utöver rabattavtal på enskilda produkter finns det också i flera länder andra typer av avtal och regleringar som påverkar hur de totala kostnaderna för läkemedel får utvecklas, till exempel budgettak. Några sådana finns inte i Sverige.
Sammantaget gör detta att TLV:s internationella prisjämförelse, som baseras på listpriser, inte ger en fullständig bild. Vi jämför utifrån de data vi har tillgång till, vilket gör att jämförelser mellan länder kan halta. Om jämförelsen i stället kunde göras med priser efter rabatt, som ofta benämns nettopriser, skulle den svenska prisnivån sannolikt ligga närmare genomsnittet samtidigt som jämförelsen med enskilda länder skulle påverkas påtagligt.
Kan de låga priserna på generika leda till brist på läkemedel i Sverige?
För äldre läkemedel, där konkurrens finns, ligger svenska listpriser 53 procent under genomsnittet. Periodens vara-systemet skapar incitament för företagen att sätta konkurrenskraftiga priser. Systemet fungerar i huvudsak som tänkt och priserna sätts av företagen genom konkurrens i syfte att erhålla de största volymerna.
Det har diskuterats om låga priser på läkemedel som ingår i periodens vara-systemet bidrar till brist på läkemedel och det ser vi inte. TLV:s analyser visar att den låga svenska prisnivån främst drivs av utbytesgrupper med god konkurrens, vilket tyder på att systemet fungerar. TLV:s prisjämförelse är volymviktad och de läkemedel med konkurrens som till stor del driver resultatet är grupper med hög försäljning med priser under de svenska takprisgränserna. Det blir därför missvisande att göra en koppling mellan en låg generell prisnivå och restsituationer i allmänhet.
Samtidigt har TLV vidtagit åtgärder för att öka flexibiliteten i prissättningen för att säkra tillgången framåt.
Finns det annat som kan förklara resultaten i prisjämförelsen?
Valutakursen påverkar också jämförelserna. När kronan försvagas blir svenska priser lägre i internationella jämförelser. Det påverkar företagens intäkter negativt och kan även pressa priser i andra länder via så kallad referensprissättning. En förstärkning av kronan kan därför förändra framtida jämförelser.
Hur beslutas priset på läkemedel i högkostnadsskyddet i Sverige?
I Sverige beslutar TLV om pris och subvention inom högkostnadsskyddet. För nya läkemedel görs en hälsoekonomisk bedömning där priset ställs i relation till den nytta läkemedlet ger patienten, oberoende av priser i andra länder. Detta skiljer sig från många andra länder där priser ofta baseras på internationella prisjämförelser.
För äldre läkemedel utnyttjas i stället konkurrensen när patentskyddet löpt ut. Genom periodens vara-systemet utser TLV den leverantör som erbjuder lägst pris och garanterar leverans, vilket skapar starka incitament att erbjuda konkurrenskraftiga priser och säkerställer god tillgång.
Båda systemen syftar till att balansera pris och tillgång. Sverige har höga ambitioner för befolkningens hälsa och är villigt att betala för effektiva läkemedel. Målet är att priserna i Sverige ska ligga på en nivå som ger både god tillgång och rimliga kostnader för samhället.