Tandvårdsmarknaden i Sverige

Större delen av den svenska tandvårdsmarknaden avser vuxentandvård inom ramen för det statliga tandvårdsstödet, drygt 18 miljarder kronor 2019. Staten betalar cirka sju miljarder kronor för allmänt tandvårdsbidrag, högkostnadsskydd och särskilt tandvårdsbidrag. Alla som är försäkrade i Sverige har rätt till det statliga tandvårdsstödet från det år man fyller 24.

Det finns både offentliga och privata vårdgivare. De offentliga vårdgivarna, Folktandvården, finns i samtliga 21 regioner med cirka 880 mottagningar. I fem regioner bedrivs Folktandvården i bolagsform. Det är främst inom den privata sektorn som vuxentandvård inom ramen för det statliga tandvårdsstödet utförs, cirka två tredjedelar. Resterande del utförs inom Folktandvården.

Det finns cirka 2.000 privata vårdgivare med cirka 3.550 mottagningar. Många är småföretag men på senare år har flera tandvårdskedjor etablerats. Det finns även cirka 500 dentaltekniska laboratorier.

Sammanlagt arbetar 25.000 personer i tandvården i Sverige. Det är tandläkare, tandhygienister, tandsköterskor och tandtekniker. Under de senaste 10-15 åren har det skett en kraftig ökning av tandhygienister.

Tandvårdskonsumtion

Tandhälsan i Sverige är generellt mycket god. Antalet vuxna patienter med minst ett tandläkarbesök har varit cirka 4 miljoner de senaste åren. Drygt var fjärde patient tog del av högkostnadsskyddet år 2019, cirka 23 procent fick sina tandvårdskostnader subventionerade med 50 procent och fyra procent nådde den högsta subventionsnivån på 85 procent.

Det statliga tandvårdsstödet fördelar sig relativt jämnt bland olika inkomstgrupper och åldersgrupper. För vissa åldersgrupper ser vi emellertid att de med allra lägst inkomster konsumerar mindre tandvård och därför får mindre stöd än individer i samma ålder med högre inkomster.

Prisutveckling

Prissättningen på tandvårdsmarknaden är fri sedan 1999. Sedan det gällande statliga tandvårdsstödet infördes 2008 har vårdgivarpriserna, dvs priset som vårdgivaren fastställer för sin tandvård, ökat mer än den allmänna prisnivån i svensk tjänsteproduktion.

År 2019 betalade cirka 27 procent av patienterna ett vårdgivarpris som var på eller under referenspriset, vilket beräknas utifrån de skattade produktionskostnaderna. 42 procent av patienterna betalade ett vårdgivarpris som ligger mer än 10 procent över referenspriset.